Journalisten Elisabeth Höglund har något år genom mediaspaning sökt dokumentera hur många mord som begås i Sverige.
Hon anser sig ha belägg för att 162 mord och 435 mordförsök begicks i Sverige under 2016. BRÅs preliminära statistik säger 105. Höglund vet ej vad skillnaden kan bero på.
Vad kan denna skillnad bero på?
Jag tycker det har ett allmänintresse att söka reda ut detta och har bett riksdagens utredningsstjänst (RUT) att göra det. Det har man gjort på ett förtjänstfullt sätt i denna rapport med stöd från bla BRÅ, som jag härmed offentliggör.
Rapporten visar på ett övertygande sätt att den officiella brottsstatistiken är vederhäftig och att Höglunds siffror av olika skäl är starkt överdrivna, som jag läser RUT-rapporten.
2017-02-17
| | Dnr 2017:110
|
Rapport från utredningstjänsten |
Statistik dödligt våld |
Uppdragsgivaren har inkommit med uppdrag till utredningstjänsten gällande följande frågor:
Brottsförebyggande rådet (BRÅ) publicerar årligen statistik över mord och dråp, m.m. i Sverige. Antalet mord och dråp har enligt denna statistik legat lite över 100 de senaste åren. För 2016 sägs samma siffra preliminärt uppgå till 105.
Den f.d. SVT-reportern Elisabet Höglund redovisar sedan något år på sin blogg sin egen statistik om detta, baserat på medieuppgifter. Hon anser sig vara noggrann och kom fram till 163 mord/dråp under 2016.
Uppdragsgivaren vill ha förklaringar till varför uppgifterna skiljer sig åt.
Inledning och avgränsningar
I denna rapport beskriver utredningstjänsten Sveriges officiella brottsstatistik avseende mord, dråp och dödligt våld. Vidare förs resonemang angående differensen mellan uppgifterna i den officiella statistiken och sammanställningar utifrån rapportering i media som t.ex. i den av uppdragsgivaren nämnda bloggen.
Våldsbrott med dödlig utgång hör till de brott som får allra mest uppmärksamhet i samhället. Brotten är inte många till antalet, men de skrämmer och fascinerar. Det dödliga våldet har också en särskild relevans i den kriminologiska forskningen och är en viktig komponent i studier av brottsutvecklingen i samhället. Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) har förmodligen ingen annan typ av våldsbrott så litet mörkertal eller är så väl dokumenterade i offentliga register.
Officiell statistik över dödligt våld i Sverige
Brottsförebyggande rådet (Brå) ansvar för den officiella kriminalstatistiken i Sverige. Statistiken bygger på de uppgifter som myndigheterna
registrerar i sina administrativa system i samband med utredningen av en misstänkt brottslig händelse, lagföring av en person som befunnits skyldig till brott och verkställande av en utdömd påföljd. Statistiken publiceras årligen, förutom statistiken över anmälda brott som publiceras varje månad.
Den officiella statistiken regleras genom lagen (2001:99) och förordningen (2001:100) om den officiella statistiken. Av lagen framgår bland annat att den officiella statistiken ska vara objektiv och allmänt tillgänglig.
Statistiken samlas in och sammanställs enligt tydligt definierade standarder och riktlinjer för att säkerställa kvaliteten i statistiken.
Med dödligt våld avses i den officiella statistiken fullbordat mord, dråp, barnadråp (3 kap. 1– 3 § BrB) samt vållande till annans död genom misshandel eller grov misshandel (3 kap. 7 § BrB i kombination med 3 kap. 5–6 § BrB). Det är alltså gärningar där en människa bragts om livet genom uppsåtligt, kriminellt våld av en annan människa. Eftersom det ska vara fråga om uppsåtligt våld räknas exempelvis inte trafikolyckor med vållande till annans död som fullbordat dödligt våld. Inte heller räknas dödande våld som skett inom ramen för vad som juridiskt bedöms som nödvärn eller legal tjänsteutövning (exempelvis polisingripanden).
Den offentliga statistiken över
det anmälda dödliga våldet visar samtliga anmälda händelser med dödlig utgång där det finns anledning att utreda om dödligt våld kan ha förekommit. Många av dessa händelser visar sig efter utredning avse annat än dödligt våld, till exempel självmord, olycka eller naturlig död. Det händer även att flera polisanmälningar upprättas för ett och samma fall av misstänkt dödligt våld, vilket innebär att anmälningsstatistiken innehåller dubbletter. Vidare händer det att försök, förberedelse eller stämpling till mord eller dråp felaktigt registreras som fullbordade mord eller dråp.
Under 2015 anmäldes 305 fall av
Fullbordat mord och dråp samt misshandel med dödlig utgång (1, 2, 5, 6 § BrB).
Antalet verkliga brott i kategorin är dock som tidigare nämnts avsevärt lägre. Därför gör Brå varje år specialstudien
Konstaterade fall över dödligt våld, där samtliga polisanmälningar granskas för att ge en mer tillförlitlig statistik och en bild av an antalet konstaterade fall av dödligt våld. För att kunna presentera en tillförlitlig statistik över konstaterade fall av dödligt våld granskar Brå samtliga anmälningar om dödligt våld som registrerats hos polis och åklagare under ett kalenderår. Resultatet från granskningen, det vill säga antalet konstaterade fall av dödligt våld, utgör en del av den officiella kriminalstatistiken och bygger på den information som fanns tillgänglig upp till tre månader efter det aktuella redovisningsårets slut. Rapporten publiceras vanligen i slutet av mars efterkommande år. Den senaste rapporten innehåller en genomgång av det dödliga våldet år 2015.
För 2016 har Brå ännu inte publicerat några siffror, varken preliminära eller slutliga. I den offentliga statistiken används följande definitioner/avgränsningar:
˗ Med dödligt våld avses fullbordade mord, dråp, barnadråp och misshandel med dödlig utgång. Fall som av rättsväsendet bedömts som nödvärn undantas.
˗ Med konstaterade fall avses anmälda brott om dödligt våld där man kunnat konstatera att det med stor sannolikhet är dödligt våld som är dödsorsaken. Med fall avses unika individer som fallit offer för dödligt våld. I statistiken ingår endast fall där gärningen har begåtts i Sverige och har anmälts till polisen eller annan brottsutredande myndighet.
När man tolkar statistiken bör man även bland annat tänka på följande:
˗ Statistiken utgår från registreringsdatumet för anmälan. I enstaka fall kan brottstidpunkten ligga långt tidigare (t.o.m. ett annat år) än anmälningsdatumet. Nya bevis kan också framkomma i sådana fall som initialt bedömts och registrerats som en olycka, vilket gör att ärendet registreras på nytt.
˗ Statistiken utgår från brott som under det aktuella året registrerats som fullbordat mord, dråp, barnadråp eller misshandel med dödlig utgång. Den omfattar inte andra typer av brott som eventuellt har omrubricerats till dödligt våld efter studiens genomförande. Vid kontroller bakåt i tiden kan konstateras att sådana omrubriceringar är ovanliga, och sker med i genomsnitt ett fall per år.
˗ Statistiken bygger på den information som fanns tillgänglig vid tidpunkten för studiens genomförande. Omständigheter som framkommer senare och som kan innebära att bedömningen av vissa ärenden skulle ha förändrats kommer inte med i studien och därmed inte heller i statistiken.
Mord, dråp och misshandel med dödlig utgång brukar tillsammans benämnas dödligt våld i den officiella statistiken. Enligt Brå konstaterades 112 fall av dödligt våld i Sverige år 2015 och som tidigare nämnts finns ännu inga uppgifter för 2016.
Förutom Brå tar även Polisens nationella operativa avdelning (NOA) fram uppgifter om det dödliga våldet i Sverige. Enligt en preliminär sammanställning gjord av NOA rörde det sig år 2016 om preliminärt 110 fall av dödligt våld under året. År 2015
var siffran 115 enligt NOAs sammanställning. Dessa uppgifter är sammanställda av kriminologen Mikael Rying som gått igenom alla polisanmälningar om dödligt våld under förra året. Han ger i en radiointervju en förklaring till att det skett en ökning av det dödliga våldet de senaste åren.
– I stor utsträckning beror det på de så kallade gängskjutningarna med dödlig utgång som har ökat kraftigt de senaste två åren. De ligger på i genomsnitt 30 sådana här mord per år 2015 och 2016. Om man jämför med början på 90-talet låg det på fyra sådana här fall per år. Sen har det varit en kontinuerlig svag ökning som man kan säga exploderat de senaste åren.
Både Brå och NOA är överens om att det dödliga våldet ökat de senaste åren och att en tidigare nedåtgående trend har vänts.
År 2015 publicerade Brå även en rapport som beskriver utvecklingen av det dödliga våldet i Sverige mellan 1990 och 2014. I rapporten ges en djupare analys av utvecklingen av det dödliga våldet i Sverige. Rapporten innehåller även en detaljerad genomgång av hur Brås statistik tagits fram och vilka bedömningar som gjorts för att ta fram statistik över konstaterade fall av dödligt våld i Sverige.
Även Socialstyrelsen och Rättsmedicinalverket publicerar årligen
dödsorsaksstatistiksom i detta fall bygger på sjukvårdsdata.
Enligt denna statistik r
apporterades 98 fall med dödsorsak ”övergrepp av annan person”år 2015.
Uppgifter om antal mord/dråp i t.ex. bloggar och jämförelse med uppgifter i offentlig statistik
Det förekommer uppgifter om antal fall av dödligt våld i Sverige på internet bland annat på bloggar (inklusive den uppdragsgivaren hänvisar till). Dessa uppgifter är sammanställda av privatpersoner och utredningstjänsten kan konstatera att det vanligen inte medföljer någon detaljerad beskrivning av metodiken som ligger till grund för statistiken mer än att författarna bl.a. hänvisar till ”information hämtad från polisens egen rapportering”, ”nyhetsartiklar i media” och ”annan information”. Denna metod att ta fram statistik skiljer sig betydligt från hur Brå och NOA sammanställer sina uppgifter. Dessa bygger, som beskrivs ovan, på en total genomgång av alla polisanmälningar under året, vilket inte verkar ligga till grund för andra uppgifter som återfinns på internet. Det förekommer att författare till bloggar anger att man ”noggrant gått igenom allt” och ”eliminerat felkällor” som t.ex. ”dödsfall som slutligen visat sig inte vara mord eller dråp utan självmord, sjukdom, olyckshändelser eller överdoser av narkotika”. Det är dock oklart på vilka grunder dessa bedömningar gjorts.
Ett exempel på en potentiell felkälla i en blogg är att sammanställningen för 2016 sträcker sig till och med den sista december 2016 och det därmed inte är troligt att förundersökningen är avslutad i samtliga de fall som inkluderas. Därmed kan det ännu inte vara klarlagt huruvida brott verkligen ligger bakom alla de fall som med den metoden räknas som mord. Ju kortare tid som förflutit sedan händelsen, desto större kan osäkerheten antas vara gällande den slutliga rubriceringen, särskilt om bedömningen gjorts av lekmän utan fullständiga underlag.
I uppdraget som ligger till grund för denna rapport har en fråga ställts om uppgifter i en specifik blogg. I den anges att det begicks 163 mord/dråp i Sverige år 2016. Totalsumman för året bygger på en summering av de månadsvisa sammanställningar som gjorts i bloggen under det gånga året. Bloggförfattaren ifrågasätter uppgifterna i den officiella statistiken och argumenterar för att de alternativa uppgifterna som tagits fram i bloggen visar på brister i den offentliga statistiken. Vid första anblick kan det tyckas att differensen är stor mellan de 163 mord/dråp som anges i den ”alternativa” statistiken på bloggen och de preliminärt cirka 110 konstaterade dödsfallen genom dödligt våld som anges i NOAs statistik. Frågan kan ställas hur det kan komma sig att det skiljer cirka 50 mord/dråp jämfört med den officiella statistiken. Det är då viktigt att notera att det finns betydande skillnader i vad de olika sammanställningarna avspeglar, samt vilken osäkerhet som finns i de lekmannamässiga uppskattningarna.
De uppgifter som rapporteras på bloggarna är, vad utredningstjänsten kan förstå, summeringar utifrån medierapportering m.m. avseende fall där polisen öppnat förundersökning för mord, dråp eller annat dödligt våld. I vissa av dessa fall har tekniska undersökningar m.m. senare visat att brott inte begåtts. Det görs gällande att dessa fall är borttagna ur statistiken, men när utredningstjänsten systematisk gått igenom de upptagna fallen framgår det att ytterligare ett icke obetydligt antal fall borde ha avräknats av olika skäl. Även om utredningstjänsten anser att den i bloggen använda metoden att ta fram statistik är bristfällig har ett försök gjorts att med samma metod sammanställa uppgifter om antal mord utifrån det underlag som finns i bloggen. Utredningstjänsten har gått igenom efterföljande nyhetsrapportering, förundersökningsprotokoll etc. i alla de enskilda fall som omnämnts som mord i den efterfrågade bloggen. I ett flertal fall har förundersökningen lett till att man i ett långt senare skede lagt ner brottsmisstanken, eftersom dödsfallet visat sig med största sannolikhet röra sig om olycka, sjukdomsfall, överdos, nödvärn eller självmord. I ett mindre antal fall har man i bloggunderlaget tagit med mord som inträffat antingen i ett annat land eller tidigare år.
Vid utredningstjänstens genomgång av de fall som tas upp som mord i bloggen verkar det även finnas en viss misstolkning vad gäller begreppet mordbrand. Mordbrand är ett så kallat allmänfarligt brott som innebär en avsiktligt anlagd brand som hotar liv, hälsa eller egendom. Mordbrand innefattar uppsåtliga bränder av hus, bilar, gräsmattor och skogar. Brottsbeteckningen mordbrand används vare sig någon person kommer till skada eller inte. Det skiljer sig från allmänfarlig vårdslöshet genom uppsåtet, och från skadegörelse genom graden allmänfara. Mordbrand är ett förhållandevis vanligt brott. I svensk lag nämns mordbrand i Brottsbalken, kapitel 13:
1 § Om någon anlägger brand, som innebär fara för annans liv eller hälsa eller för omfattande förstörelse av annans egendom, döms för mordbrand till fängelse, lägst två och högst åtta år. Är brottet mindre allvarligt, döms till fängelse, lägst ett och högst tre år. Lag (1993:207).
2 § Är brott som avses i 1 § att anse som grovt, döms för grov mordbrand till fängelse på viss tid, lägst sex och högst arton år, eller på livstid. Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om branden anlagts i tättbebyggt samhälle, där den lätt kunde sprida sig, eller annars inneburit fara för flera människor eller för egendom av särskild betydenhet. Lag (2009:396).
Mordbrand behöver alltså inte inbegripa något mord, inte ens om en person omkommer. På grund av förekomsten av orddelen "mord-" i mordbrand uppstår det dock ibland förvirring om vad begreppet betyder. I de fall det vid teknisk undersökning efter brand där någon omkommit uppstår misstanke om mord öppnas även förundersökning om mord. Mord kan i dessa fall ha skett innan branden eller så kan mord ha skett genom brand. Vad gäller mord genom brand spelar uppsåt hos förövaren en nyckelroll, förövaren måste antingen ha direkt uppsåt eller likgiltighetsuppsåt. I bloggarna tycks ett flertal fall av mordbrand där någon omkommit felaktigt ha räknas som mord trots att branden vid teknisk undersökning visat sig uppkommit genom oförsiktighet eller olycka. Endast i ett fåtal fall har mordåtal väckts eller är på gång att väckas i samband med mordbränder som inträffat 2016.
Utredningstjänstens grova uppskattning av antal mord/dråp baserat på samma underlag som i bloggen ligger betydligt närmre NOAs preliminära uppskattning för 2016 än bloggförfattarens uppskattning. Det är dock viktigt att notera att utredningstjänstens summering endast bygger på grova bedömningar utifrån uppgifter i bloggen samt efterföljande nyhetsrapportering och i vissa fall domslut och/eller förundersökningsprotokoll. Både Brås och NOAs uppskattningar bygger på betydligt djupare analys av samtliga polisanmälningar under året. Utredningstjänstens summering av de mord/dråp som tas upp i bloggen visar, i och med att den skiljer sig från bloggförfattarens summering, på den stora osäkerhet som en tolkning av denna typ av underlag medför. Det är viktigt att komma ihåg att det i många fall är svårt att i ett initialt skede avgöra orsaken till ett dödsfall och att förundersökning om mord/dråp ofta öppnas om det inte står helt klart att dödfallet skett av naturliga skäl. Det är i ett flertal fall först efter tekniska undersökningar och förundersökning som bilden står klar och man kan avgöra hur stor sannolikheten är att brott begåtts. I många av de i bloggen listade fallen framförallt under slutet av året är t.ex. förundersökning ännu inte avslutad. Detta är som tidigare nämnts en anledning till att Brå varje år publicerar en särskild specialstudie över vad man benämner som konstaterade fall över dödligt våld där samtliga polisanmälningar granskas av kvalificerade specialister för att ge en mer tillförlitlig statistik.
Avslutningsvis kan det upprepas att det inte är samma underlag som används av lekmän i bloggar på internet som i framtagandet av Brås och NOAs statistik. Definitionen av vad som statistikförs som mord/dråp skiljer sig mellan blogg och offentlig statistik. Det finns även stora skillnader vad gäller osäkerheten i statistiken, som är betydligt högre i bloggstatistiken än i Brås standardiserade studier.